Kausala undersökningar: så leder upptäckta samband till affärsbeslut

Vad är kausala undersökningar?

För att besvara frågan förklarar vi syftet med kausala undersökningar och hur de kan implementeras i dina forskningsprojekt. Vi tar också upp några exempel på hur organisationer utnyttjar kausala undersökningar för att fatta bättre affärsbeslut.

Kausala undersökningar: vad är det och vad spelar det för roll

Kausala undersökningar tillhör kategorin avgörande undersökningar, eftersom målet är att upptäcka ett orsak-verkan-förhållande mellan två variabler. Liksom beskrivande undersökningar, är målet med denna typ av undersökning att bevisa en idé som läggs fram av en person eller organisation. De skiljer sig emellertid åt avsevärt vad gäller både metod och syfte. Beskrivande undersökningar har bred omfattning och försöker förfina definitionen av en åsikt, inställning eller beteende hos en viss grupp, medan kausala undersökningar endast har två mål:

  1. Förstå vilka variabler som är orsak och vilka som är verkan. Anta till exempel att kommunstyrelsen vill reducera antalet bilolyckor. Förberedande och beskrivande undersökningar kanske konstaterar att både olyckor och trafikilska har stigit stadigt under de senaste 5 åren. Istället för att automatiskt förutsätta att trafikilska är orsaken till dessa olyckor vore det viktigt att utvärdera om det faktiskt kan vara tvärtom. Kanske ökar trafikilskan för att det inträffar fler olyckor på grund av vägarbete och ökad trafik. Med andra ord bevisar korrelation inte orsakssamband. Båda sakerna kanske ökar av något annat skäl, exempelvis vägarbete, dåliga trafikljus eller ett ökat antal nya förare.
  2. Fastställa relationen mellan de kausala variablerna och deras förmodade verkan. Låt oss anta att kommunstyrelsen bevisade att trafikilska har lett till fler trafikolyckor i regionen. En kausal undersökning kan användas till två saker. För det första: att uppmäta betydelsen av effekten, t.ex. att kvantifiera den procentuella ökningen av olyckor som är hänförliga till trafikilska. För det andra: att observera hur förhållandet mellan variablerna fungerar (dvs. ilskna förare är benägna att accelerera på ett farligt sätt eller ta större risker, vilket leder till fler olyckor).

Det är dessa målsättningar som gör kausala undersökningar mer vetenskapliga än förberedande och beskrivande undersökningar. För att uppfylla dessa målsättningar behöver den kausala undersökningen isolera den variabeln de tror är ansvarig för att något inträffar och mäta dess verkliga signifikans. Med denna information kan en organisation med konfidens avgöra om det är värt att lägga resurser på att utnyttja en viss variabel, exempelvis att sätta upp bättre trafikskyltar eller försöka eliminera en annan variabel, exempelvis trafikilska.

Implementera resultaten av kausala undersökningar på ett effektivt sätt

Kausala undersökningar kan betraktas som experimentella. Målet med undersökningarna är att bevisa förhållandet mellan orsak och verkan. Därför är det mycket viktigt att ha strikt planerade parametrar och målsättningar. Utan en fullständig förståelse av undersökningsplanen och vad det är du försöker bevisa, kan resultaten bli opålitliga och mycket snedvridna. Försök att använda förberedande eller beskrivande undersökningar som ett verktyg att grunda undersökningsplanen på.

När undersökningsplanen och målsättningarna har tagit form är det dags att skapa kausalexperimentet. Innan du börjar kausalexperimentet, tänk på följande tre villkor:

  1. Förhållandet mellan orsak och verkan ska bevisas eller motbevisas av experimentet. Det kan förstås verka helt uppenbart, men om du inte ser till att undersökningsplanen är direkt förknippad med målet med undersökningen blir slutresultaten helt meningslösa. För att säkerställa att studien tar fram verkliga resultat av något slag ska du först iaktta den normala miljön och sedan öka frekvensen eller intensiteten hos den kausala variabeln.
  2. Du identifierar tydligt vilka variabler som testas som oberoende (dvs. orsak) och vilka som testas som beroende (dvs. verkan). I exemplet med trafikilska och bilolyckor såg vi att det kan ofta vara svårt att avgöra vilken variabel som är beroende av en annan. Därför måste varje variabel identifieras som orsak eller verkan före experimentet. Vanligtvis är den oberoende variabeln det du tillför miljön.

    Låt säga att vår hypotes är att försäljningen av bilar kommer att öka om utbudet av färger ökas. I det fallet är antalet färger den oberoende variabeln och försäljningsnivån är den beroende variabeln. Nästa steg blir då att mäta de normala försäljningsresultaten i bilaffären och sedan öka antalet färger som erbjuds. När de nya försäljningssiffrorna har hämtats in jämför du de två datauppsättningarna och studerar effekten på försäljningen.
  3. Det finns inga externa variabler som kan orsaka förändringar i resultatet. Om du inte tar hänsyn till alla möjliga faktorer som kan påverka ändringarna i den beroende variabeln, kan du inte vara säker på att det är den testade variabeln som faktiskt är ansvarig för effekterna som uppmäts. På laboratoriet kan vetenskaparna skapa en helt neutral miljö. Tyvärr måste resten av oss hantera den miljö vi finner oss i. Därför är det allra viktigaste du ska göra när du skapar en undersökningsplan att se till att experimentet utförs under förhållanden som är mest snarlika de förhållanden som rådde när du mätte dina normala resultat.

    Låt oss säga, exempelvis, att du äger en glassbutik och vill studera hur försäljningen skulle påverkas av att låta en clown dela ut ballonger utanför butiken. En kanonidé, inte sant! Det skulle då vara ett misstag att använda försäljningssiffrorna från sommaren som datakälla och utföra experimentet på vintern. Temperaturen skulle förstås ha en enorm effekt på glassförsäljningen.

Vem använder kausala undersökningar och hur införlivar jag dem i mina företagets målsättningar?

Det spelar ingen riktig roll vilken typ av organisation ni är eller vad ni har för mål: kausala undersökningar kan vara till hjälp. Målet med kausala undersökningar är att bevisa att ett visst förhållande existerar. Från företagets perspektiv, om du vill bekräfta att en strategi kommer att fungera eller vara säker när du identifierar källorna till ett problem, är kausala undersökningar rätt lösning. Låt oss undersöka några exempel på hur kausala undersökningar kan implementeras med olika målsättningar:

  • Öka kundlojaliteten: De flesta franchisekedjor experimenterar med kausala undersökningar i sina affärer. I ett fall nyligen utförde en stor bilverkstadskedja ett experiment där vissa verkstäder följde policyn att en anställd skulle ta ett samtal med kunden medan bilen inspekterades. De gick igenom eventuella farhågor och talade i lekmannaspråk om eventuella fel på bilen, med betoning på att kunden skulle bli insatt i frågorna.

    Det här experimentet utfördes mot bakgrund av en webbenkät som hade identifierat bristfällig kommunikation mellan anställda och kunder som ett hinder för återkommande kunder. Företaget tog fram två lösningar på problemet (främja diskussion och öka kundförståelse) och använde experimentet för att ta reda på hur effektiva dessa lösningar skulle vara när det gäller att öka kundlojaliteten. Genom att jämföra försäljningsresultaten i verkstäderna där det inte gjordes någon ändring med verkstäderna som deltog i experimentet, identifierade företaget en betydande ökning i kundlojalitet.
  • Samhällsinitiativ: Kommunstyrelser använder ofta kausala undersökningar för att bedöma hur framgångsrika deras initiativ är. Låt oss anta att Borås genomförde en enkät och fick reda på att Boråsare är missnöjda med kollektivtrafiken. Då kan de införa en strategi för att skapa fler möjligheter till pendelparkering så att fler människor får möjlighet att åka buss. Efter strategin har införts kan de skicka om samma enkät och mäta vilken typ av effekt strategin har haft på den allmänna belåtenheten med kollektivtrafiken.
  • Effektiv reklam: Reklam är ett av de vanligaste områdena för kausala undersökningar. Vanligtvis testar företag reklamkampanjer på mindre marknadsområden innan de lanseras på en bredare front. Poängen är att bedöma huruvida försäljningen, kundkontakterna och det allmänna intresset i de regionerna ökar tillräckligt mycket innan man gör en total satsning.
    Många organisationer skapar dessutom en enkät där kunderna tillfrågas vad det var som fick dem att göra ett besök eller vad som gjorde dem intresserade av deras tjänster. Sedan kan företaget jämföra svaren från kunderna inom ramen för experimentet med svaren från den totala kundbasen och avgöra om ökningen i trafiken är ett direkt resultat av reklamen.

Börja din undersökning!

Med dina nya kunskaper om kausala undersökningar kan du skapa effektivare undersökningsplaner som drar nytta av affärsmöjligheter.

Se hur SurveyMonkey kan uppmuntra din nyfikenhet