Öppna och slutna frågor

En viktig del i att skapa riktigt bra webbenkäter är att använda öppna och slutna frågor på ett effektivt sätt.

Innan vi går vidare med hur de används definierar vi dem:

En sluten fråga har färdiga svarsalternativ som den svarande kan välja från, medan en öppen fråga ber den svarande att lämna feedback med egna ord.

Vi tittar lite närmare på de båda frågetyperna, ser över deras styrkor och svagheter och klargör när den ena eller den andra ska användas. Är du redo? Då kör vi igång.

Slutna frågor finns i en mängd olika former, bland annat: flervalsfrågor, listruta, kryssrutor och rankningsfrågor. I de här frågetyperna kan den svarande inte ange unika eller oväntade svar, utan får välja från en lista med fördefinierade alternativ. Det är som att erbjudas antingen pasta eller hamburgare till middag, istället för att få frågan ”Vad vill du ha till middag?”

Slutna frågor är enklare att slutföra än öppna frågor. Varför? För att slutna frågor presenterar alla svar som är möjliga, så att den svarande inte behöver anstränga sig för att komma på egna svar.

Så när du har uppgiften att genomföra en enkät i en målgrupp som inte tycker ämnet du frågar om är så spännande ska du för säkerhets skull använda slutna frågor. Enkätupplevelsen blir enklare för deltagarna och du får en högre slutförandefrekvens.

Om du är ute efter statistiskt signifikant information är slutna frågor rätt metod. Om vi går tillbaka till vårt exempel så kan en sluten fråga ge oss statistik som att 70 % av de svarande vill ha spagetti till middag, medan 30 % föredrar hamburgare.

Slutna frågor har en slutlig karaktär eftersom de är utformade för att skapa data som enkelt kan kvantifieras. Det faktum att dessa frågor är lätta att koda gör dem speciellt användbara när man försöker påvisa den statistiska signifikansen hos resultaten från en enkät. Dessutom kan informationen som utvinns av slutna frågor användas av undersökare för att dela in svaranden i kategorier baserat på vilka svarsalternativ de har valt.

Med andra ord kan du använda dem för att utföra demografiska studier. Varför är det värdefullt?

Föreställ dig att butikschefen för en modebutik tror att vissa grupper är mer benägna att besöka butiken och köpa kläderna än andra. För att ta fram vilka grupper som butikens kunder troligast består av skulle butikschefen kunna utforma en enkät för alla som har besökt butiken. Denna enkät skulle kunna innehålla slutna frågor om kön, ålder, sysselsättning och annan demografisk information butiken är intresserad av. Sen kan frågor om hur ofta de besöker butiken och hur mycket pengar de spenderar där varje år följa. Eftersom alla frågor är slutna skulle butikschefen enkelt kunna kvantifiera svaren och ta fram en profil över en typisk kund. I detta fall kanske butikschefen får veta att de vanligaste kunderna är kvinnliga studenter i åldern 18 till 25. Med den kunskapen kan hon sedan gå vidare med en handlingsplan för hur butiken ska bli bättre på att serva den här målgruppen eller hur den kan locka till sig andra demografiska grupper.

Den stora nackdelen med slutna frågor är att den som ställer dem redan måste ha en tydlig förståelse av det ämne som frågorna handlar om och hur de relaterar till det övergripande ämnet innan de skapas. I annat fall kan slutna frågor medföra att de svarande inte får tillräckligt många alternativ att välja mellan, att frågor som inte passar undersökningens syfte inkluderas och att man får begränsad eller felaktig information.

Om jag till exempel ställer frågan ”Tar du dig till jobbet genom att köra bil, åka buss eller gå?” skulle jag av misstag utesluta samåkning, cykling, kullerbyttor eller andra transportmedel som jag inte känner till. Det hade varit bättre att istället ställa den öppna frågan ”Hur tar du dig till jobbet?” för att få reda på alla olika typer av svar, istället för att tvinga de svarande att välja svar från en lista med olika alternativ.

Öppna frågor är utforskande och ger undersökaren innehållsrika, kvalitativa data. De ger undersökaren möjlighet att få insikt i alla åsikter om ett ämne de inte är bekanta med. Men eftersom frågorna är kvalitativa saknar de den statistiska signifikans som behövs för att dra slutsatser.

Eftersom öppna frågor låter den svarande använda kritiskt tänkande och ge sina ärliga åsikter, är de perfekta för att samla in information från specialister på ett område inom vilket undersökaren är mindre kvalificerad. Om jag till exempel vill lära mig om det antika Kinas historia (något jag vet väldigt lite om) kan jag skapa en enkät för en utvald grupp historiker vars fokus är det antika Kina. Jag kan sedan fylla enkäten med breda, öppna frågor som är utformade för att samla in stora mängder innehåll och ger experterna frihet att visa upp sina kunskaper.

Öppna frågor kan vara användbara i enkäter som riktar sig till en liten grupp, eftersom det inte finns behov av komplicerad statistisk analys och frågornas kvalitativa natur producerar mer värdefull information från varje svarande. Här gäller det att gruppen är tillräckligt liten för att enkätskaparen ska kunna läsa varje enskilt svar och reflektera över informationen som ges. Ett exempel: en chef som vill få prestationsfeedback från ett team på sex personer. Chefen skulle ha större nytta av frågor som låter de svarande svara fritt, än slutna frågor som begränsar svaren.

Som vi nämnde i avsnittet om slutna frågor så kräver undersökningar där slutsatser ska dras vanligtvis preliminära undersökningar för att man ska kunna utforma lämpliga mål, enkätstrukturer och frågor. Öppna frågor kan avslöja en mängd åsikter och beteenden inom populationen som undersökarna inte var medvetna om. Därför är öppna frågor väldigt användbara för att få information inför vidare kvantitativ undersökningar.

Det brukar vara en bra idé för alla enkäter, oavsett storlek, att lägga in en öppen fråga i slutet. Det gäller särskilt enkäter som ställer slutna frågor om attityder, åsikter eller beteenden. Att låta deltagarna svara på slutna frågor tvingar dem att hålla sig inom ramarna för dina alternativ, och de kan ha ytterligare information eller tankar de vill dela med dig. Om de får möjlighet att öppna sig till exempel via en kommentarsruta, visar du dem den respekt de förtjänar för att de har tagit sig tid att fylla i din enkät.

Öppna frågor har vissa nackdelar också. Även om svaren nästan alltid har högre kvalitet kan arbetet som krävs för att gå igenom informationen ibland bli överväldigande. Därför fungerar öppna frågor bäst i studier med mindre populationer. Om din enkätgrupp består av en representation av populationen du undersöker vill du dessutom hitta data som kan tolkas som statistiskt signifikant för hela populationen. Tyvärr kan inte öppna frågor användas på det sättet, eftersom varje svar måste ses som en unik åsikt.

Är du nyfiken på hur öppna och slutna frågor används i enkäter? Ta en titt på mallarna till frågeformulär som våra metodologiexperter har tagit fram. Mallarna omfattar allt från kundfeedback till sätt att testa ditt varumärkes budskap.