Du skickar enkäter för att få en bättre förståelse för människor och deras åsikter, beteenden med mera. Men hur ska du veta om det de säger ger en tillförlitlig bild av den population du försöker förstå? Det här kan provgruppsstorleken hjälpa till med.

Vad är provgruppsstorlek?

Provgruppsstorleken är det antal kompletta svar som din enkät får. Den idealiska provgruppsstorleken varierar beroende på det totala antalet personer på målmarknaden eller den demografiska målgruppen.

Med det sagt är provgruppsstorleken bara en faktor som hjälper dig att avgöra om enkätresultatet är meningsfullt eller statistiskt signifikant.

Varför är det viktigt att fastställa provgruppsstorleken?

När du vill undersöka målmarknaden eller utföra demografiska undersökningar kan du inte få svar från alla. Och även om du kunde det så skulle det vara både tidskrävande och dyrt.

Genom att fastställa en provgruppsstorlek för statistisk signifikans, eller antalet svarande du behöver, kan du på ett säkert sätt undersöka färre personer.

Om du skickar enkäten innan du har tänkt på provgruppsstorleken kan det vara bra att förstå den efteråt för att det ska bli lättare att analysera enkätdata för statistisk signifikans.

Provgruppsstorleken har olika stor betydelse beroende på målpopulation och typ av enkät. Om du till exempel gör en medicinsk enkät eller en marknadsundersökning är det viktigt att de svar du får representerar populationen så att du kan dra korrekta slutsatser. Om du skickar enkäten till företagets anställda kan det vara viktigare att se till total svarsfrekvens, engagemang och individuell feedback.

Provgruppsstorlek jämfört med svarsfrekvens och slutförandefrekvens

Innan vi visar hur du fastställer provgruppsstorleken bör du förstå ett antal viktiga termer:

Enkätens provgruppsstorlek är det antal personer som får enkäten.
Svarsfrekvensen är procentandelen svarande som slutför enkäten.
Slutförandefrekvensen är det antalet personer som slutför enkäten och skickar in sina svar.

Till exempel kanske du skickar enkäten till en provgrupp på 1 000 personer. Om 400 personer öppnar enkäten är svarsfrekvensen 40 %. Vanligtvis är det inte alla som öppnar enkäten som slutför den. Om 400 personer öppnar enkäten, men bara 200 personer skickar in sina svar så är slutförandefrekvensen 50 %.

Även om svars- och slutförandefrekvenserna inte har någon direkt påverkan på provgruppsstorleken till en början så är det viktigt att ta hänsyn till de här variablerna när du väljer provgruppsstorlek.

Det beror på att när du väljer en provgrupp för målpopulationen behöver du ta hänsyn till det faktum att alla som får enkäten inte kommer att slutföra den, vilket kan påverka den statistiska signifikansen.

Så här fastställer du provgruppsstorleken för en enkät (med exempel)

Tänk dig att du vill testa en idé om en ny produkt. Du vet att era typiska kunder ligger i ett visst ålders- och löneintervall. De bor också ofta i och omkring tätorter i USA. Den här gruppen är din population, den målgrupp du vill förstå.

Du har din population, som är det totala antalet personer som du undersöker eller vill förstå. I det här exemplet antar vi att populationen är 10 000 000 personer.

Härnäst ska du välja felmarginal. Felmarginalen anger hur säker du är på att enkätsvaren speglar åsikterna hos populationen.

Vanligtvis anger du en felmarginal på 5 % för en enkätundersökning. Det innebär att du lägger till och subtraherar 5 % på vardera sidan av informationen för att ta hänsyn till eventuella fel.

Anta till exempel att 60 % av alla som svarar på enkäten uppger att de skulle köpa den nya produkten. Eftersom du har en felmarginal på 5 % kan du dra slutsatsen att det är 55–65 % som skulle köpa den nya produkten.

Slutligen ska du välja konfidensnivå. Konfidensnivån är sannolikheten för att du skulle få samma resultat om du skickade enkäten till en annan provgrupp i målpopulationen.

I det här exemplet skickar du enkäten till 1 000 personer. Utifrån felmarginalen kan du dra slutsatsen att 55–65 % skulle köpa den nya produkten. Hur säker är du på det här resultatet?

Du väljer en konfidensnivå på 95 %, vilket är branschstandard. Det betyder att om du skickar samma enkät till en provgrupp på 1 000 personer om och om igen så skulle du få samma resultat i 95 % av fallen.

Beräkna enkätens provgruppsstorlek

Nu när du har fastställt population, felmarginal och önskad konfidensnivå är det dags att bestämma provgruppsstorleken. Tänk på att provgruppsstorleken är det antal personer som svarade på din enkät. Du kan använda vårt verktyg för beräkning av provgruppsstorlek eller beräkningsformeln för att beräkna den.

N = population
e = felmarginal (procenttal i decimalform)
z = z-poäng* (avstånd från medelvärdet i standardavvikelser)

*95 % konfidensnivå är en z-poäng på 1,96

Om populationen är 10 000 000 med en felmarginal på 5 % (0,05) och en konfidensnivå på 95 % (1,96 z-poäng) är provgruppsstorleken 385 med den här formeln. Men provgruppsstorlek handlar om mer än bara antalet personer.

När du väl har fastställt önskad provgruppsstorlek behöver du kunna välja deltagare slumpmässigt på ett tillförlitligt sätt. Ta reda på hur du skapar ett slumpmässigt urval med hjälp av Excel så att du kan välja ut enkätmottagare effektivt och med korrekt randomisering.

Vad är en bra provgruppsstorlek för enkätundersökningar?

I allmänhet gäller att ju större provgruppen är, desto större är chansen att resultatet är statistiskt signifikant. Men provgruppsstorlekens betydelsen kan variera beroende på dessa variabler:

Typ av enkät: Anta att du skickar en enkät i ett annat land för att se om produkten kommer att passa in på den marknaden. Eftersom du fattar ett viktigt affärsbeslut baserat på enkätresultatet bör du överväga en provgruppsstorlek som motsvarar en mindre felmarginal. Men om du samlar in kvalitativ feedback från 20 personer som precis deltagit i ett evenemang du ordnat kommer du förmodligen att vara mer intresserad av de fem genomtänkta svaren än den totala statistiska signifikansen.

Mångfald i populationen: Tänk på demografin hos målgruppen – kön, ålder, etnisk tillhörighet, ort, civilstånd, utbildning med mera. Om personerna i målpopulationen har likartade egenskaper kan du förmodligen nöja dig med färre svar. Men om deras egenskaper varierar mycket bör du skicka enkäten till fler personer för att få en mer korrekt bild av populationen.

De beslut du fattar: När du fattar beslut baserat på enkätresultat är mer data ofta till mer hjälp. Men det handlar inte bara om ”mer”. Glöm inte målgruppen. Om du vill samla in idéer eller synpunkter för att göra små förändringar eller förbättringar kanske du kan tänka dig att få färre svar. Om besluten har mer långtgående konsekvenser eller effekter som är resurskrävande behöver du fler svar för att förlita dig på resultatet.

Välja en minsta provgruppsstorlek för en enkätundersökning

Vill du få en snabb uppskattning av hur många personer som behöver delta i enkäten? Den här tabellen hjälper dig att fatta rätt beslut. Det enda du behöver är antalet personer i målpopulationen och önskad felmarginal (3–10 %).

Population	±3 %	±5 %	±10 %
500	345	220	80
1 000	525	285	90
3 000	810	350	100
5 000	910	370	100
10,000	1 000	385	100
100,000	1 100	400	100
1 000 000	1 100	400	100
10 000 000	1 100	400	100

*Procentsatserna motsvarar en felmarginal på 3 %, 5 % och 10 %

Om du till exempel gör en medicinsk undersökning kanske du håller dig till en lägre felmarginal, som 3 %. Men om du ska välja provgruppsstorlek för en enkät om kundnöjdhet kanske du hellre vill ha en högre felmarginal, som 10 %.

Olika urvalsmetoder

När du väljer provgruppsstorlek är det viktigt att ta hänsyn till urvalsmetoden. Urvalsmetoden är den metod som används för att skaffa ett representativt urval för enkäten.

Med ett noggrant utformat urval kan du minska risken för snedvridning i provgruppen, alltså när den inte representerar målpopulationen korrekt. Här får du en kortfattad översikt över olika typer av urval som du bör överväga.

Sannolikhetsurval

Sannolikhetsurval är när alla personer i målpopulationen har lika stora chanser att bli utvalda till enkäten.

Det finns fyra huvudsakliga metoder för sannolikhetsurval.

Enkelt slumpmässigt: Använd lottning eller randomisering för att säkerställa att alla i populationen har samma chans att bli valda. Detta kan vara svårt med stora populationer, men det är ett enkelt sätt att undvika snedvridning.
Kluster: Dela in målpopulationen i kluster eller grupperingar och välj sedan ett slumpmässigt antal kluster. Skicka enkäten till alla i de valda klustren. Detta kan leda till snedvridning om klustrens demografi varierar för mycket. Men klusterurval kan vara mer praktiskt för populationer som är utspridda eller svåra att nå.
Systematiskt: För att utföra systematiskt urval väljer du regelbundet ut personer i målpopulationen, till exempel var 50:e person på en lista med 5 000 personer. Om listan är ordnad på ett sätt som kan leda till snedvridning kan detta vara ett problem, men på det stora hela är detta ofta en effektiv urvalsmetod.
Stratifierat: Dela in populationen i olika strata eller skikt, som kön, inkomst eller plats. Välj sedan slumpmässigt ut personer i varje skikt. På så sätt kan du försäkra dig om att alla demografiska grupper i populationen är representerade, men metoden kan vara mer komplicerad och tidskrävande.

Icke-sannolikhetsurval

Icke-sannolikhetsurval är när alla personer i målpopulationen inte har lika stora chanser att bli utvalda.

Icke-sannolikhetsurval kan vara enklare och billigare, men risken för snedvridning är också större. Detta kan påverka enkätresultatets tillförlitlighet.

Det finns fem huvudsakliga metoder för icke-sannolikhetsurval.

Bekvämlighetsurval: Skicka enkäten till de personer som är mest tillgängliga. Det är lätt att få enkätsvar, men du kan inte vara säker på att resultaten representerar målpopulationen.
Avsiktligt urval: Skicka enkäten till personer som du tror kan hjälpa dig att nå undersökningsmålen. Du kan använda detta för kvalitativa undersökningar, där du inte behöver en stor mängd kvantitativa data för att dra slutsatser.
Frivillighet: Personer anmäler sig frivilligt till att delta i enkäten. Vissa personer kan vara mer benägna eller tillgängliga för att delta i enkäten, vilket kan leda till snedvridning.
Snöbollsurval: Skicka enkäten till folk och be dem att rekrytera andra till den. Detta kan hjälpa dig att få fler svarande, men du kanske bara når en viss demografi inom den totala målpopulationen.
Kvoturval: Dela in populationen i kategorier som är viktiga för undersökningen. Välj sedan flera personer i varje kategori att skicka enkäten till. Den här metoden kan leda till snedvridning, men du får också snabb feedback.

Behöver du hjälp att fastställa provgruppsstorleken?

Med SurveyMonkey Audience får du snabbt tillförlitliga marknadsinsikter oavsett om det gäller valet av urvalsmetod eller undersökningar av målmarknaden.

Läs mer

Redo att sätta igång?

Registrera dig gratis