Kommer enkätresultatet någonsin att matcha den population ni undersöker perfekt? Förmodligen inte.

Men du kan få en bra uppfattning om hur nära du ligger genom att beräkna felmarginalen. Med det här smidiga verktyget får du veta om det antal personer som har deltagit i enkäten är tillräckligt stort för att du ska kunna lita på de data du samlat in.

Felmarginalen talar om i vilken utsträckning du kan förvänta dig att enkätresultatet speglar åsikterna hos den övergripande populationen. Tänk på att enkätarbete är en balansgång, där du använder en liten grupp (de svarande) som representanter för en mycket större grupp (målmarknaden eller den totala populationen).

Du kan se på felmarginal som ett sätt att mäta hur effektiv enkäten är. Ju mindre felmarginal, desto pålitligare resultat. Ju större felmarginal, desto mer kan svaren avvika från synpunkterna hos den totala populationen.

Som namnet antyder är felmarginalen ett antal värden över och under det faktiska resultatet för en enkät. Till exempel betyder 60 % ”ja”-svar med en felmarginal på 5 % att mellan 55 % och 65 % av den allmänna populationen tycker att svaret är ”ja”.

n = provgruppsstorlek • σ = standardavvikelse för population • z = z-poäng

Vi tittar närmare på formeln för felmarginal med ett exempel.

Tänk dig att du försöker välja mellan Namn A och Namn B på en ny produkt, och målmarknaden består av 400 000 potentiella kunder. Detta är den totala populationen.

Du bestämmer dig för att utföra en enkät bland 600 av de potentiella kunderna. Detta är provgruppsstorleken.

När du får resultatet har 60 % av de svarande sagt att de föredrar Namn A. Nu måste du ange en konfidensnivå i beräkningen av felmarginal.

Denna siffra uttrycker hur säker du är på att provgruppen korrekt speglar den totala populationens attityder. Forskare brukar använda 90 %, 95 % eller 99 %.

Prova att föra in siffrorna från det här exemplet i beräkningen av felmarginal här ovanför. Beräkningsfunktionen svarar med en felmarginal på 4 %.

Kom ihåg att 60 % av de svarande valde Namn A. Denna felmarginal betyder att du vet att 56 % till 64 % av den totala populationen (målmarknaden) med 95 procents sannolikhet föredrar Namn A på produkten ifråga.

Vi får 56 och 64 genom att lägga till och dra ifrån felmarginalen från provgruppens svar.

Folk blandar ofta ihop konfidensintervall och konfidensnivå. Konfidensnivån anger hur sannolikt det är att ett värde ligger inom ett konfidensintervall. För att räkna ut det här intervallet använder vi felmarginalen.

Med felmarginalen kan vi avgöra i hur stor grad vår uppskattning kan vara felaktig. En konfidensnivå på 95 % innebär till exempel att chansen för att värdet ligger inom konfidensintervallet är 95 %. Ju högre konfidensnivå, desto större intervall, och det betyder att du måste räkna med en större felmarginal.

Felmarginalen hjälper dig som sagt att förstå om enkätens provgruppsstorlek är lämplig.

Om felmarginalen verkar för stor bör du öka provgruppsstorleken så att attityderna bland de som deltar i enkäten stämmer bättre överens med den totala populationens attityder.

Detta innebär att du måste skicka enkäten till fler personer.

Funktionen för beräkning av gruppstorlek kan hjälpa dig att avgöra hur många personer som behöver delta i enkäten.

Nu när du vet hur felmarginalen beräknas och hur den påverkar resultatet kan vi gå igenom de steg du behöver följa för att använda dessa koncept när du utformar enkäter.

Du kan också läsa en mer ingående förklaring i den här artikeln om hur du gör en uppskattning av populationen.