Allmänna regler (kapitel 2, 3, 20)

Fråga 1. Om fysiskt kontrollbesök (kapitel 2)
Vad tänker du om frekvensen av fysiska kontrollbesök som ditt certifieringsorgan gör på din gård?

Ge gärna både för- och nackdelar med att besöket görs varje år.

En fördel kan vara att konsumenter som köper de KRAV-certifierade produkterna tycker det är viktigt. Även handeln kan se fördelar i att uppföljning och kontroll sker på plats, varje år.
Fråga 2. Om underleverantörsavtal (Kapitel 2)
Som KRAV-certifierade lantbrukare har du möjlighet att anlita en underleverantör som inte är KRAV-certifierad för att förädla din egen produktion, exempelvis äppelmust från egna äpplen eller mjöl från eget spannmål. Vid förädling med inköpta ingredienser behöver däremot lantbrukaren anlita en underleverantör som är certifierad, och på så sätt följer de allmänna verksamhetsreglerna (bl.a. energianvändning, mm).

I vilka fall vore det önskvärt att kunna anlita en underleverantör som inte är certifierade utan att tappa mervärden kopplade till KRAV certifieringen?

Fråga 2 (forts.)
Har den här begränsningen gjort att du inte märkt produkter med KRAVs märke?
Fråga 2 (forts.)
Tycker du att reglerna ska ändras?
Fråga 2 (forts.)
Vad ser du för för- och nackdelar med en ändring?
Fråga 3. Om underleverantörsavtal
I dag kan inte en köttproducent använda underleverantörsavtal för att slakta sina djur på ett icke KRAV-certifierat slakteri.

Vad ser du för fördelar respektive nackdelar om KRAV skulle tillåta primärproducenter att anlita slakterier för återtagsslakt med underleverantörsavtal?

Nackdel kan t.ex. vara att ditt slakteri går ur KRAV-certifieringen och det blir svårare att få köttet KRAV-certifierat, om det inte handlar om återtag.

Fråga 4. Om arbetsvillkor (Kapitel 3, avsnitt 3.1)
KRAV arbetar med att uppdatera reglerna om arbetsvillkor för anställda, säsongsanställda och inhyrd arbetskraft. I arbetet samarbetar KRAV med Sigill, som har standarden IP Arbetsvillkor. Vi tittar bland annat på hur det kan göra det tydligare vad som förväntas av den certifierade, men vi utreder också om vi ska lägga till delar som är relevanta i vissa branscher. Det är till exempel visselblåsarfunktion och en princip som kallas EPP. EPP betyder att utländsk arbetskraft inte ska behöva skuldsätta sig.

Har din revisor ställt frågor till dig om arbetsvillkoren för era anställda, inhyrd arbetskraft eller praktikanter?
Fråga 4 (forts.)
Har du fått fylla i checklistan som KRAV har om arbetsvillkor?
Fråga 4 (forts.)
Är det något som du skulle vilja framföra till KRAV kring reglerna om arbetsvillkor på KRAV-certifierade lantbruk?
Fråga 5. Om förpackningar (Kapitel 3, avsnitt 3.5)
KRAV har regler om förpackningar och de handlar till exempel om vilka ämnen som inte får avsiktligt användas i primärförpackningen. Det är ämnen som kan vara hälso- och miljöskadliga. Man ska också kunna visa att man arbetar för att förpackningen är resurseffektiv.

Har det varit svårt/arbetsamt att efterleva KRAVs förpackningsregler?
Fråga 6. Om Miljöhusesyn (Kapitel 3, avsnitt 3.6)
Har du haft användning för miljöhusesynen?
Fråga 6 (forts.)
Om krav på miljöhusesynen försvinner, är det några delar som du tycker att KRAV borde ha kvar som skulle ge ett mervärde att de kontrolleras?
(Svensk lagstiftning ska följas men kontrolleras olika ofta av myndigheter, en del lagstiftningsområden kontrolleras sällan och kan innebära en garanti att alla KRAV-certifierade uppfyller lagstiftningen)

Fråga 7. Om vattenhushållning (Kapitel 3, avsnitt 3.6)
Skulle regler om hållbar vattenhushållning skapa ökad hållbarhetsnytta i KRAVs regler? Det kan handla om att kontrollera att lagkrav för bevattningssystem uppfylls vid den årliga revisionen.
Fråga 8. Om energi (Kapitel 3, avsnitt 3.7-3.9)
Vad har du gjort för energi och/eller klimatbesparande åtgärder i sitt lantbruk?
Fråga 8 (forts.)
Skulle du vilja ha stöd i KRAVs regler för idéer till åtgärder?
Fråga 8 (forts.)
Omfattas du av någon av följande regler?
Är du KRAV-certifierad?